Bladlöss (Aphidoidea)

Bladlöss blir vanligen cirka 2 till 3 millimeter stora och lever av att suga näring ur växter. De är till exempel gröna eller nästan svarta och har en päronformad kropp med tre par ben. De har en lång snabel, långa bakåtliggande spröt samt två rörformade utväxter på bakdelen vilka utsöndrar en söt vätska, ibland kallad honungsdagg, som är tilltalande för många insekter.

Vissa arter av myror utnyttjar bladlössen som boskap och mjölkar dem på denna vätska. Bladlössen får i gengäld skydd mot insekter som lever på rov.

Bladlössen är flockdjur och syns oftast i stora, täta grupper med både ungar (miniatyrer) och vuxna. Bladlöss kan föda levande ungar men genomgår ofta en så kallad ofullständig förvandling som ägg, nymf och vuxen. Nymfen, som ser ut som en liten variant av det vuxna djuret, genomgår flera hudömsningar innan den blir en fullbildad insekt.

När det börjar bli ont om mat eller för trångt på en växt, föds bladlöss med vingar för att kunna flyga till en ny växt längre bort. De kan färdas långa sträckor med luftströmmarna.

Bladlushonorna kan föda ungar utan att bli befruktade. Ungarna blir i så fall exakta kopior och därför borde det finnas många gånger fler honor än hanar.

Per dag kan en hona föda omkring 50 ungar. De obefruktade honornas ungar är redan havande med avkomma och så vidare. Hanlössens befruktning behövs mest då vintern nalkas, eftersom honorna då kan lägga ägg som övervintrar.

I Sverige finns cirka 560 arter av bladlöss. De flesta lever i södra delen av Sverige.