Leopard (Panthera pardus)

Leopard (Panthera pardus) är ett av de fyra stora kattdjuren av släktet Panthera. Den förekommer i Afrika och i södra delar av Asien. De lever i skogar i låglandet, i öppna gräsmarker, i öknar, i bergstrakter och i buskskogar. I afrikanska bergstrakter når leoparden 5500 meter över havet. Arten kännetecknas av svarta fläckar på orangegul päls men inte alla individer har denna färgsättning. Leoparden jagar flera olika byten från små insekter till åttio kilo tunga hovdjur. Leopardens längd varierar kraftigt, från en meter till nästan två meter för huvud och bålen, och en vikt mellan trettio och sjuttio kilo. Därtill kommer en 70 till 95 cm lång svans. Mankhöjden ligger vid 45 till 80 centimeter.  Honan är normalt mindre än hanen. Leoparder som lever på öppna savanner är vanligen större än leoparder i skogar.

Leoparden är främst aktiv mellan skymningen och gryningen. När honor inte är parningsberedda lever varje individ ensam. Reviret är större i torra regioner med mera öppen landskap. Storleken varierar mellan tolv och trettiofem kvadratkilometer för hannar, medan honor har ett fyra till tretton kvadratkilometer stort territorium. Hannens revir överlappar vanligen med reviren av olika honor. Territoriets gränser markeras med körtelvätska, urin, avföring och genom att skrapa på träd och buskar. Leoparden visar sitt anspråk även med läten som påminner om en hes raspande hosta.

 

Leoparden liknar tamkatten i jaktsättet som i huvudsak består av bakhållsjakt. Leoparden jagar vanligen på marken men har förmåga att klättra i träd för att nå fram till bytet. Lika effektiva som små katter men med betydande storlek är leoparden en farlig motståndare för såväl tamhund som människa. I områden med vilda leoparder hålls hundar normalt instängda. Leoparden konkurrerar med lejon och hyenor i de områden där dessa delar livsmiljö och får ibland släppa ifrån sig byten till dessa.

Jakten försiggår företrädesvis nattetid eller i gryning och skymning. Ett kort smygförföljande följs av en explosiv kortdistansattack. På korta sträckor kan en fullvuxen leopard springa mellan upp till sextio kilometer i timmen och hoppa sex meter långt samt tre meter högt. Vanligast är döden genom kvävning genom att bytets luftstrupe kläms åt, mindre byten dödas genom att ryggraden i nacken knäcks. Leoparden drar mycket gärna upp bytet i träd och kan på detta vis lyfta upp byten tre gånger sin egen vikt, till exempel unga giraffer. 
Ges tillfälle jagar leoparden när som helst på dygnet och nästan vilket byte som helst. Ibland dödar leoparden ett nytt byte redan innan det första är uppätet.

Leoparden är en mycket framgångsrik jägare, med mer varierade byten än andra stora kattdjur. Ofta är urvalet av bytesdjur beroende på tillgången i levnadsområdet. Insekter och andra ryggradslösa djur, gnagare, harar, fiskar är bland de mindre bytena, större byten är gaseller, impala, babianer, svindjur, hjortdjur, dykantiloper och getdjur.
 Den äter även fåglar, mindre kräldjur och as.  Företrädesvis jagar leoparden byten som väger mellan 10 och 40 kg. I vissa fall kan leoparden få tag i byten som fälldes av jordvargen, ensamma hyenor eller små rovdjur.