Ormvråk (Buteo buteo)

En av våra vanligaste rovfåglar. Den svenska populationen består av omkring 35 000 par. Finns i hela landet utom i de inre delarna av Norrland och i fjällkedjan. Ses ofta kretsa runt i cirklar upp på himlen eller så sitter den ofta öppet på en stolpe vid vägkanten och spanar. I flykten breda runda vingar med tydliga ljus fält i handflatan.

Ormvråken har ett stort utbredningsområde i Europa, Asien norr om Himalaya, norra Afrika, och de norra och centrala delarna av Arabiska halvön. Merparten av Europas population är stannfåglar.

Ormvråken ses ofta cirkla i termikvind på måttlig höjd eller ryttla över öppna ytor, men spanar också gärna från trädstammar eller stolpar intill vägar där den söker trafikdödat vilt. Vanan att söka föda vid vägrenen kostar många ormvråkar livet.

Ormvråken föredrar skogens randområden, det vill säga skog som gränsar till exempelvis åkrar, sjöar, hyggen eller myrar. Vanligast förekommer ormvråken i uppbrutet landskap med spridda träddungar. Ormvråken bygger ett stort risbo, ofta i mitten av något större träd. , Det är ofta cirka en meter i diameter, och lägger i april till maj i genomsnitt 2 till 4 ägg. Omrvråksparet ruvar sedan äggen gemensamt i 33 till 38 dygn och tar sedan tillsammans hand om ungarna som är flygfärdiga efter cirka 45 till 55 dygn. Precis som hos många andra rovfåglar kan den svagaste ungen dödas, om det råder brist på föda, för att fungera som föda åt den starkare ungen.

Den äter främst smågnagare som sorkar och möss men även fåglar, främst ungar i storlek upp till fasan, groddjur  och kaniner. Ormvråken kan ofta ses på nyplöjda åkrar när den letar efter mask och insekter. Den jagar främst genom att spana ifrån en utsiktsplats och sedan snabbt slå sitt byte, men det förekommer också att den ryttlar. Den uppsöker också as, speciellt vintertid.

Lätet är ett utdraget klagande eller jamande vissling.