Sekreterarfågel (Sagittarius serpentarius)

Sekreterarfågeln är speciell som rovfågel på grund av att den mestadels förflyttar sig genom att stylta fram på marken med sina långa ben istället för att flyga.  Sekreterarfågeln är en mycket särpräglad fågel och världens längsta rovfågel. Den blir drygt 120 cm hög, väger 3-4 kg, har en vingbredd på 200 cm och lever i upp till 18 år. Honan lägger 2-3 ägg per kull. Ruvningstiden är cirka 45 dagar. Den har uteslutande gråa, vitaktiga och svarta fjäderdräkter, liten näbb och huvud, naket ansikte, tämligen lång hals, extraordinärt långa, bara ben och lång stjärt. Därtill har den en distinkt svart fjädertofs. 

Fågeln förekommer i afrikanska gräsmarker, från regionen direkt söder om Sahara till Sydafrika. Den är inte en flyttfågel, fastän den ibland följer födokällor. Livsmiljön spänner från öppna slätter till lätt trädbevuxen savann men finns även i jordbruksområden.

Den beskrivs både som vanlig och ovanlig. Studier pekar på att den totala populationen uppgår till mellan 6 700 och 67 000 individer. Observationer pekar på en påtaglig nedgång på många platser av utbredningsområdet. Särskilt i Tanzania sedan slutet av 1990-talet.

Sekreterarfågeln är avlägset besläktad med ormvråk, gam, kärrhök och glador. Men till skillnad från dessa och alla andra rovfåglar med undantag av caracaror jagar den på marken. Den tillbringar större delen av sin tid där. Trots det är den en god flygare. 

Sekreterarfågeln jagar många olika byten, främst insekter och gnagare, men även andra däggdjur, ödlor, ormar, ägg, unga fåglar och groddjur. I sin jakt efter föda kan den vandra 30 km om dagen. Den drar sig inte för att attackera kobror och andra farliga afrikanska giftormar. Eftersom den inte är immun mot giftet sker det med livet som insats. Likt en tjurfäktare cirkulerar den långbenta fågeln runt ormen med öppna vingar och tröttar ut den genom att ideligen låta den hugga efter fjädrarna. Till slut dödar fågeln ormen genom att stampa ihjäl den. På samma gång försöker den sticka ormen i nacken med sina korta, kraftiga bakåtvända klor på fötterna. Ofta skrämmer den upp bytesdjuren genom att stampa i marken. När det brinner beger sig sekreterarfågeln dit för att elden gör det lättare för den att jaga ut djuren ut deras hålor.