2016

Torsdagen den 29 september presenterades deltagarna i den nya säsongen av På spåret vid en pressträff i Radiohuset. Kristian Luuk och Fredrik började med att presentera nyheterna för säsongen som till exempel en ny app med vars hjälp tittarna ska kunna tävla mot både lagen i rutan och med vännerna hemma framför TV:n.

En annan nyhet är att programmet bjuder på en julkaramell den 23 december. Man tar ett uppehåll i den ordinarie tävlingen och sänder i stället ett två timmar långt program med inbjudna tävlande par i förstaklass och dressinen. Det blir en blandning av musik, tävlande lag, återseenden och en portion jultraditioner, serverade av Fredrik LindströmInspelningarna startar nästa helg. Premiärprogrammet sänds fredagen den 2 december.

Årets startfält är en blandning av veteraner och debutanter. Göran Hägglund debuterade förra året tillsammans med Anna Ekström. De gick ända till final men slutade som tvåa. Anna Ekström är i år diskvalificerad på grund av att hon numera är minister i regeringen. En sittande minister inte får vara med i den här typen av program. Nu tävlar Hägglund med Olivia Wigzell, generaldirektör för socialstyrelsen.
 

De tävlande är en blandning av kulturpersoner, journalister men även folk från sportens värld.

De tävlande denna säsong är;

Malou von Sivers (programledare) och Sigge Eklund (författare).
Kristin Lundell (journalist) och Johan Hilton (journalist och författare).
Charlotte Gyllenhammar (konstnär) och Erik Niva (journalist).
Kalle Lind (kulturarbetare) och Isobel Hadley-Kamptz (krönikör och författare).
Bea Uusma (läkare och författare) och Kristoffer Appelquist (komiker).

Ronny Svensson (filmjournalist och kritiker) och Anne-Lie Rydé (artist).
Kakan Hermansson (konstnär och programledare) och Jan Hermansson (pensionerad universitetslektor).
Göran Hägglund (föreläsare och tidigare minister) och Olivia Wigzell (generaldirektör).
Jonas Eriksson (internationell fotbollsdomare) och Åsa Sandell (kulturskribent och före detta proffsboxare).

Som vanligt står Augustifamiljen under ledning av Stefan Sporsén för musiken. En rad intressanta artister kommer uppträda under säsongen. Det är First Aid Kit, LaGaylia Frazier, Mariam The Believer, Niklas Strömstedt, Amanda Werne och Veronica Maggio.

Vi fick ett prov på Amanda Wernes talanger under pressvisningen.

Läs hela inlägget »

Idag var det dags för TV4 att presentera de tolv finalisterna i Idol 2016. Man hade bjudit in till pressträff på Scandic Continental i Stockholm. Det är verkligen ett nytt fräscht hotell i Stockholm. Pressträffen var vid baren och på terrassen på åttonde våningen. Därifrån har man verkligen en makalös utsikt över centrala Stockholm.

Efter lite morgonfika så presenterades finalisterna av Per Lernström. Endast fyra av de tolv finalisterna är över 20 år. I år verkar dessutom den manliga dominansen överväga, enbart fyra finalister är tjejer.
Det var kul att se och träffa dem. Än så länge är de inte så vana vid uppmärksamheten från pressen. De uttryckte sig väldigt ödmjukt och var alla uppriktigt glada över att ha kommit så här långt.  Det är också kul att se deras olika stilar. Jag fick känslan av att de inte är lika likformade som stjärnorna i melodifestivalen. Mer av, än så länge, oslipade diamanter.

Direkt efter pressträffen åkte jag till jobbet för att göra ett urval om ca 60 bilder från ca 700. Ett par timmar vid datorn så var allt klart. Se fler bilder...

Ganska kul att göra den här typen av jobb. Senare i veckan blir det På spåret.

Läs hela inlägget »



Var ute på en promenad med kameran i Stockholm idag. Ytterligare en härlig brittsommardag. Man vill verkligen att det fina vädret bara ska fortsätta. Misstänker dock att det roliga snart är över.

Gick bland annat över Västerbron. Utöver en fantastisk utsikt över Stockholm så fick den mig att reflektera över relationer. På toppen av bron på östra sidan så hänger det s.k. kärlekslås. Enligt definitionen på Wikipedia så är det;

”hänglås som kärlekspar låser fast på offentliga platser och vars nyckel kastas bort som en symbol för evig kärlek. Ofta är platsen en bro som förutom att den passeras av många också har ett räcke som ger möjlighet till fastlåsning och nyckeln kan symboliskt fås att försvinna i vattendraget. Företeelsen har spridits i många europeiska städer under de senaste åren men har förekommit under längre tid i Asien och senare i Italien.”

Jag förstår innebörden av att man kopplar ihop sig i en relation men tycker samtidigt att låset på sätt och vis är en dålig symbol. Någonting som är låst med en borttappad eller bortslängd nyckel blir ett tvång som man inte kommer undan.

För mig är en relation något man frivilligt vill vara i och trivs med, inte något man tvingas till. Känslan av kärlek och samhörighet är något man frivilligt väljer som hela tiden bygger på att man underhåller relationen med kärlek och omtanke.

I alla fall en trevlig helg blandad med avkoppling,  promenader och, suck, städning.
Hoppas att ni alla som läser detta ”fångar dagen” och njuter av livet. Det gör i alla fall jag.

Läs hela inlägget »

Semestern fortsätter. Har börjat att måla huset. Tog ned verandataket tvättade och förberedde för målning, Upptäckte snabbt att det var ovanligt många getingar. Tog fram getinggift men det blev bara fler som dessutom verkade upprörda.

Det blev en paus i arbetet och en anmälan till Nomor som är en variant på Anticimex. Paus på fyra dagar innan de kunde komma. Det är ett getingår i år.
Väl framme så sprejades boet. Det visade sig att det var stort som en melon och innehöll flera hundra getingar. Tur att jag inte fortsatte med målandet. Det hade kunna sluta illa.
 

Efter ett par dagar kunde jag fortsätta. Det känns skönt när man väl har en fräsch och nymålad vägg. Gäller att passa på när vädret tillåter!

Idag hade jag besök av min bror med fru och deras barnbarn. Känns konstigt hur åren har gått. Minns när deras föräldrar var nyfödda.

Barnen blev förtjusta i sandlådan jag byggde förra året. En stor favorit var också gungorna nere vid stranden.
 


På kvällen blev det grillade revbensspjäll av amerikanskt snitt. Förkokade och kryddade som i södra USA. Den här typen av middag med vin utomhus på verandan kan man leva på länge.

Väderprognosen för morgondagen gör att en båttur förmodligen låter målandet vila. Stockholms skärgård är nog mer lockande.

Hoppas att ni har en lika bra avkopplande sommar som jag!
 

Läs hela inlägget »

Ursäkta ett långt uppehåll i bloggen. Senaste tiden har varit först intensiv med mycket jobb och sedan semester. Semester låter ju jättehärligt. Definitionen kan naturligtvis vara från att inte göra någonting, bara att ligga i hängmattan och njuta av ledigheten till olika projekt som att måla sommarhuset etc.

För min egen del var första veckan bara att slappa. För-middagarna har jag suttit med projektet att indexera mina foton i Lightroom.

På eftermiddagarna har jag pysslat i trädgården, handlat eller druckit vin på verandan. Ganska avslappnande. Kunde släppa jobbet ganska väl trots stressiga veckor med tunga förhandlingar före semestern.

Minuspoäng är väl att jag fortfarande följer min e-mail. Borde släppa!
 

Nu när man är ledig så kan man faktiskt njuta av sommaren. Har blivit lite intresserad av de små väsen jag finner i trädgården. Skalbaggar, myror, blommor och annat. Vi har en intressant natur i närheten på Värmdö. Det finns små sjöar med näckckrosor, insekter fåglar och annat. Tyvärr också mördarsniglar som äter upp det mesta.
 

Inte alla djur är små. Här är några bilder från min grannes tomt.

Förmodligen inte helt uppskattat. Beror ju på hur mycket blommor de runt huset.ut diam.

Hoppas du inte planterat för mycket Lars.

Idag kom vi ut med båten för första gången. Vädret var bra och det blev en lugn tur i Kolström förbi Strömma och tillbaks. Inte så mycket skärgård men en fin tur inomskärs. Kul att se all fantastiska hus i skärgården, Finns nog många med väldigt mycket kapital eller möjligen gamla släktställen.
Nästan lite stressigt med båten. Kostar mycket men det är väldigt trevligt när man är ute. Hatar dock känslan av at man måste bara för att solen skiner. Det får väl kosta men man åker ut när man känner för det.

Nu närmast måste jag ta tag i de projekt som jag planerat. Har två väggar kvar på huset varav det sist nämnda innebär att ta ned verandataket och ett par bjälkar. Jobbigt men det måste göras.

PS. för ”jag känner Lassie” så träffade jag Markoolio på macken i Saltis idag. Vi hälsade på varandra. Han var ute med sin familj och verkade ha en fin dag. Hade en fin båt. DS.

Läs hela inlägget »

I går var jag på Gröna Lund för att plåta Suede. Det var lite stressigt, jag landade från en affärsresa i Tyskland ett par timmar tidigare så jag var väl inte i bästa form. Ganska trött, men det var bara att tända om. Suede är egentligen inte något band som jag noterat speciellt mycket innan den här konserten.


Fakta är att Suede är ett engelskt rockband som bildades i London redan 1989 och består för närvarande av sångaren Brett Anderson, gitarristen Richard Oakes, basisten Mat Osman, trummisen Simon Gilbert och keyboardisten / rytm gitarristen Neil Codling.

1992 beskrevs Suede som "Best New Band i Storbritannien" och rönte stor uppmärksamhet från den brittiska musikpressen.

Året därpå gick Suede till toppen av topplistorna genom att deras debutalbum blev det snabbast säljande debutalbumet på nästan tio år.

Suede skulle bli en av Britpoppens fyra stora band tillsammans med Oasis, Blur och Pulp.

1996 släpptes albumet Coming Up som gick in som nummer ett på topplistan i Storbritannien och blev Suedes mest sålda album världen över.
2003 upplöstes bandet efter en rad kommersiella misslyckanden. Sju år senare återförenades man och gjorde en serie konserter.

Tre år efter deras återförening släppte Suede sitt sjätte album, Bloodsports. Det mottogs väl av kritiker och bandet blev åter ett av de tio största banden i Storbritannien. Night Thoughts  (2016) blev dock en ännu större framgång både hos recensenter och som kommersiell framgång.


Efter en snabb matbit på ett av ställena utanför Gröna kom jag in och utlovades först en fotoposition ovanpå Eclipse vilket är en drömposition för bra bilder.

Senare fick jag reda på att tjejen som skickade mig dit gjort ett misstag. Det är en lite märklig policy, man skickar fotograferna till diket framför scenen när de bästa bilderna skulle tas ur en bättre vinkel från Eclipse.


Jag tycker att bättre bilder i media skulle gynna både artisterna och Gröna Lund. I alla fall så hamnade jag till slut i diket. Då fungerar det som så att man kan plåta under de tre första låtarna sedan körs man ut.
 

Jämfört med Dan Reed Network som jag plåtade tidigare i veckan tyckte jag att det var en ganska trist och dåligt ljussatt konsert

Nu var visserligen Dan på lilla scenen och Suede på stora. Men även jämfört med Miriam Bryant någon vecka tidigare så var skillnaden stor.

 Jag fick mina bilder men saknade engagemanget. Dock verkade publiken nöjd. Det blir alltid bättre bilder om man själv tänder till.

Fler bilder...

Ser fram emot Deep Purple nästa vecka.

Läs hela inlägget »

Igår var jag på Gröna Lund för att fota Dan Reed Network som spelade på lilla scenen. Det var lite besvärligt att ta sig dit då jag blev avskuren av kungakortegen som skulle till nationaldagsfirandet på Skansen.

Det gjorde emellertid inte så mycket eftersom jag fick några bra bilder på kungafamiljen.

 Jobbigt var däremot att promenera från Dramaten i stället för att ta spårvagnen. På grund av avspärrningarna fick jag släpa på femton kilo kamerautrustning hela Strand-vägen, ut på Djurgården till Gröna Lund. Man ska inte klaga på soligt väder men det blev lite  väl svettigt.

Dan Reed är kanske inte den hetaste artisten för dagen men publiken som fyllde ut utrymmet kring lilla scenen såg ut att trivas. De flesta var nog dock 50+.

Jag träffade Dan före konserten och fick några extra bilder. Han var dock för stressad för något längre samtal.

För de som inte känner till Dan Reed så är han en amerikansk rockartist bildade bandet Dan Reed Network 1985. De fick skivkontrakt med Polygram och var under flera år förband till artister som David Bowie, Bon Jovi, Rolling Stones och Midnight Oil.

Dan Reed Network släppte tre album mellan 1988 och 1992. De sålde i nästan tre miljoner exemplar. De fick en monsterhit med låten  ”Rainbow Child”. 

Dan har jobbat med det mesta, promotat lokala band i Oregon, pjäser, filmprojekt. Det senare fick honom att skriva Zigzag som senare blev film som hamnade på Top 20 på Billboards lista över hemvideouthyrning.

Dan hungrade dock för mer än musik. Han reste till Indien tillsammans med Bob Guccione Jr som var redaktör för Spin Magazine för att intervjua Dalai Lama. Reed tog en lång paus från musikbranschen och tillbringade 4 år i norra Indien i ett tibetanskt kloster för att studera religion.
 


Hans tid i Indien blev en katalysator för den musikala utveckling som följde. 2008 kom han tillbaka med ny musik och hans nya erfarenheter lät honom skriva musik utan pressen från imagen som rockstjärna. Reed har nu släppt sitt tredje soloalbum med titeln "Transmission". Denna samling låtar komponerades och spelades in i Prag, där Dan bor för närvarande. Med Transmission har Dan beslutat att lämna politiken och fokusera mer på konflikter i det mänskliga hjärtat och själen.

Reed har alltid haft en passion för grupper som "Bad Company", "Pink Floyd" och "Fleetwood Mac" och "Transmission"  är ett sätt att fånga känslan i  den här typen av ursprunglig rock.

Dan släppte även  ett akustiskt soloalbum 2014 med titeln "In Between Noise" 2014.

Dagen banduppsättning på Gröna Lund var originalmedlemmarna  Dan Reed, Dan Pred, Brion James, Melvin Brannon II och Blake Sakamoto.

Det var bra drag i musiken och publiken. Det var dock något svårt att få till riktigt bra bilder. Fotodiket låg väldigt nära scenen och röken påverkade kamerornas fokus.

Fler bilder hos Sjöberg Bildbyrå.
 

Läs hela inlägget »
Bild lånad från Facebook Bild lånad från Facebook

En av mina äldsta kontakter i serievärlden har gått vidare dit vi inte vet eller ska veta var man hamnar. Man kan kalla Nangijala eller himlen. Definitivt måste en god människa som Daniel hamna däruppe.

Jag har genom åren haft en rad kontakter med Daniel genom mitt arbete på Bulls. Jag lärde känna honom som en mjuk, medkännande och intresserad människa. Hann brann för tecknade serier, sina hundar, politik och människor men i grunden så var han intresserad av det mesta. Det vet vi alla som följde hans årsbrev och inlägg på Facebook.

Vi hade en del gemensamt via de tecknade serierna men också via min fru och svägersta som gick i skolan tillsammans med honom. Han föddes 1959 och gick i samma skola som min fru men gick i samma klass som min svägersta som är något yngre.

I sin profession så mötes vi när han var ordförande för Seriefrämjandet. Daniel var intresserad och väldigt kunnig kring serier. Vi hade lite olika infallsvinklar till mediet. Jag från den mer kommersiella sidan och Daniel från den kulturella sidan. Vi hade dock inget problem med att kombinera något motstridiga intressen.

Intressant är att Daniel var dyslektikter och sade sig ha lärt sig läsa med hjälp av Kalle Anka. Det får mig att komma ihåg min lärare från småskolan som var så framsynt att när mina föräldrar bekymrade sig över att jag läste serier sa att det är bättre att jag läser serier än inte alls. Daniel är ett bevis för hur nyttigt det kan vara. Han blev trots allt journalist.

Vid sidan av hans arbete på Seriefrämjandet så hade vi kontakt när han arbetade för Expressen och Svenska Dagbladet.

Under senare år flyttade han ner till Österlen för att leva ut sitt intresse kring hundar. 2008 flyttade han upp till Norrköping för att jobba som frilansare för lokal nyhets- och nöjespress. Under de senaste åren hade vi sporadisk kontakt. Han ringde mig för ett par månader sedan för att fråga om en rättighet som ett mindre förlag var intresserad av. Han ville förmedla kontakt. Det var så han var, han ville hjälpa till.  Vi pratade lite om hur svårt det är att sälja seriemediet i tryckt form idag. 

För en vecka sedan ringde jag Daniel för att leja honom för en intervju. Jag fick inget svar!!!
Nu vet jag. Han låg redan på sjukhuset. Jag visste inte det men det är så otroligt tråkigt.
Jag minns Daniel som en oerhört varm människa, medkännande och intresserad av allt. Världen har blivit lite fattigare, en god människa har gått vidare.

Vila i frid Daniel. Vi är många som saknar dig.
 
 

Läs hela inlägget »

Senaste veckan har varit fullspäckad med händelser. Maj och juni är verkligen månader där allt går i full rulle. Efter prinsdopet förra fredagen så var det dags för bröllop på lördagen. Det var min brorson Sebastian som gifte sig med sin Madeleine. Bröllopet var i Johannes kyrka. Det är en kyrka man många gånger gått förbi men aldrig tidigare varit inne i. Kyrkan är väldigt vacker och påminner om en mindre variant av Kölnerdomen som jag besökte i höstas.

Det var ett vackert och stämningsfullt bröllop. Eftersom inget av mina barn än så länge gift sig så var det länge sedan jag varit på ett bröllop. Allt sånt här går väl i perioder i livet och jag får väl mer glädja mig åt barnbarnsdop med mera. Det är kul med bröllop. Det strålade av lycka från brudparet och det är ju början på ett liv tillsammans. Det låg en aura av framtidsdrömmar i luften.
Efteråt blev det middag och fest på restaurang Syster och bror som ligger bredvid KTH. God mat, roliga tal och mycket dans efteråt. Natten blev sen innan vi kom hem.

Naturligtvis skulle Marianne, min fru, som första sak morgonen efter föreslå att vi skulle åka till Ikea. Inte världens bästa dag för detta men snäll som jag är så gick jag med på det. Efter några timmar kunde vi äntligen åka hem några tusenlappar fattigare.

På torsdagen så hade vi en samling med alla medarbetarna på redaktion och syndikering på Bulls. På kvällen blev det middag på Oaxen och sedan sedvanlig femkamp på Grönan. Det var varmt och soligt. En perfekt kväll för avslappnat umgänge.

I övrigt har veckan varit fylld av förberedelser för min yngsta dotters examensfest. I fredags så tog hon psykologexamen efter fem års studier på Karolinska institutet.

Jag är verkligen stolt och imponerad av hennes målmed-vetenhet och energi. Väldigt roligt var att hon en kvart före ceremonin i KI:s aula fick ett e-mail om att hon fått jobb på Karolinska i Huddinge. Hon strålade verkligen av lycka under examensceremonin.

På kvällen hade vi examensfest för henne och ett femtiotal släktingar och vänner. Det blev en verkligt lyckad tillställning.

Det var stimulerande att träffa och  prata med hennes vänner. Alla är antingen i slutet av sina studier eller i början av sina yrkesliv. En massa smarta och kul människor som ger hopp om framtiden för Sverige.


Lördagen gick åt att diska och städa efter fredagens fest. Man var ganska trött men det kändes ändå bra att allt blivit så lyckat.

Idag så har jag varit ute på vårt lantställe på Värmdö för att klippa gräset. På grund av allt som hänt sista tiden så har det inte blivit så mycket tid att vara där. Klippte två decimeter högt gräs så att det inte ska se ut som om det är övergivet. Hade jag väntat ytterligare så hade man behövt köra med slyröjare.

Veckan som kommer blir även den intensiv. I morgon kväll ska jag fota Dan Reed Network på Gröna Lund. Sedan på tisdag förmiddag ska jag till Tyskland i affärer för att komma tillbaks på torsdag eftermiddag. Samma dag på kvällen ska jag fot Suede. Även denna gång på Gröna Lund.

På fredagen så är det äntligen dags för sjösättning av båten. Jag ser fram emot sköna båtturer i sommar. Hoppas att den får vara ifred i år. Förra årets båtsäsong blev begränsad då någon försökte stjäla båten och förstörde startlåset. Vi tappade ett par veckor innan det blev reparerat. Det var naturligtvis de få veckor som det var soligt så sammanfattningsvis så var förra båtsommaren usel.

Läs hela inlägget »

Igår blev det en väldigt lång dag. Jag var ackrediterad som fotograf på Prins Oscars dop. Dagen började inte så bra när man tittade ut genom fönstret och såg vädret. Jag visste ju inte om min position var ute på borggården eller inne.

Gav mig i alla fall väg med en väska fullpackad av fotoutrustning till museum Tre Kronor där pressen skulle samlas. Jag kom en halv timme innan man släppte in men det var redan ett trettiotal fotografer och TV-team där. De var från Danmark, Tyskland, England och naturligtvis från svenska medier.

Vid insläppet bildades en lång kö i regnet så när man väl kom in värmen var det skönt. Jag fick en grön klisterlapp att sätta på kostymen. Den visade vilken position jag hörde till.

Efter en promenad rakt igenom museumet så blev det stopp igen i ca. en halv timme. Det var säkerhetskontroll med bombhundar och allt. Därefter väntan igen. Att vara ute på fotojobb innebär alltid mycket av väntetid.
Det visade sig att man planerat om positionerna på grund av vädret och därför trängt ihop alla på inomhuspositionerna i södra valvet mitt emot slottskyrkan.

Väl framme så hade jag en position i trappan. Hyfsat bra då jag kunde röra mig från ena sidan till den andra.
Väntan igen, sedan började de första gästerna anlända. De flesta stannade till några sekunder för fotografering innan de gick vidare upp för trappan till slottskyrkan.

Efter en stund kändes det skönt att jag hade ett team på Bulls som skulle gå igenom bilderna för att få korrekta namn på alla. Plåtade massvis med gäster utan att veta vilka de var.

Strax före tolv så kom då kungligheterna. Gästerna hade kommit utifrån borggården men de kungliga kom ifrån en gång under slottskyrkan.

Alla var vackert uppklädda och såg lyckliga ut. Smattret från kameror hördes oavbrutet. Det var litet trångt och viss konkurrens om kameravinklarna så man fick vara alert och passa på.

När alla var inne i kyrkan blev det paus för oss utanför. Många började sända sina bilder till hemma-redaktionerna.

Jag föredrog att vänta ett par timmar för att kunna redigera bilderna hemma innan de skulle läggas ut för försäljning. Det är ju inte bara svenska tidningar som är kunder utan även bildbyråer i Tyskland, England, Frankrike, Spanien och USA. Man vill ju inte skicka halvdana bilder till byråer som Camera Press etc.

När dopet var över kom alla ut och det blev ytterligare en fotosession. Victoria, Daniel och barnen gick ut på slottsbacken för att möta folkets jubel. Jag såg att det var packat med folk därute. Ett hav av paraplyer. Det sköts också salut. Jag tänkte för mig själv att är man prins eller prinsessa får man inte vara skotträdd.

Sedan återstod ytterligare en halvtimmes fotografering innan det blev dags att skynda hem och bearbeta och ladda upp bilderna. De sista levererades vid tiotiden på kvällen.
Som sagt en lång dag men det var kul att vara med och skildra en historisk dag.

Fler bilder från prinsdopet...

Läs hela inlägget »




PMU (Pingstmissionens Utvecklingssamarbete  bjöd på tisdagen den 24 maj in Jason ”Timbuktu” till en afterwork på Södra Teatern i Stockholm.

Aktuellt för kvällen var en diskussion kring kvinnors situation och förtryck i Kongo.
Timbuktu har länge engagerat sig i att hjälpa de som utsatts för sexuellt våld i krigets Kongo. Redan 2008 besökte han landet för första gången.

Pingstmissionen byggde i slutet av 90-talet Panzisjukhuset i Kongo som vårdar utsatta kvinnor. Våldet i Kongo har drabbat tiotusentals kvinnor i form av sexuellt våld. Vid sina besök 2008 och 2015 mötte han en del av dessa kvinnor och deltog i ett projekt där man i eftervårdsboendet Maison Dorcas använder musiken som en del i terapi för att ge dem stöd på den långa vägen tillbaks till ett värdigt liv.
 


Sången blir ett sätt att berätta vad de gått igenom och blir en viktig del i läkeprocessen eller som Timbuktu säger, det hjälper dem att bygga nya drömmar.

Timbuktu samtalade med It-företagets Ateas miljöchef Andreas Rydell och en representant för den kongolesiska organisationen Kongo Moko. Andreas Rydell berättade om hur man som Europas största It-företag arbetar för att säkerställa att de råvaror som används i produktion av modern elektronik kommer från säkra källor med anständiga villkor för de som bryter, smälter eller bearbetar metallerna på annat vis.

Vi fick även en berättelse om hur man använder musiken för att förändra det kongolesiska samhället och reparera de utsattas liv.

Efter samtalen på scen framträdde Timbuktu med ett par av sina låtar.

Se fler av kvällens bilder...
 

Läs hela inlägget »

På söndagen var jag på vernissage på Bonnier konsthall som hade nyinvigning med utställningen ”Samlade verk! 30 år med Maria Bonnier Dahlins stiftelse”.

Utställningen ger en intressant blandad bild av svensk konstliv och är väl värd ett besök.
 

Bland annat så presenterade en av Sveriges främsta kvinnliga konstnärer Cecilia Edefalk verk från utställningen ”En annan rörelse” från 1990. Den utställningen var hennes genom-  brott som konstnär. Den baseras på sju målningar i olika storlekar med samma motiv, hämtat från en illustrationsbild för en artikel från 1988 i modemagasinet Klick.

Ursprungsbilden visar en man som smörjer in ryggen på en kvinna med sololja från en flaska som han håller i ena handen. I serien målningar En annan rörelse återfinns inte sololjeflaskan, vilket ger motivet en mer oklar innebörd.

Cecilia Edefalk är en av de svenska nu levande konstnär som fått verk sålda för rekordbelopp.

Flera av hennes verk har nått miljonbelopp. År 2004 såldes hennes Dad från 1988, en parafras på Dick Bengtssons Richard i Paris, för 1,21 miljoner kronor. Den blev därmed den dittills dyraste tavlan av en svensk levande konstnär såld på auktion i Sverige.
Hennes monumentalmålning Baby från 1986-87 såldes för 5,9 miljoner kronor på Bukowskis i november 2010, och dagen innan hade hennes oljemålning En annan rörelse från 1990 sålts på Stockholms Auktionsverk för 3,8 miljoner kronor.

En del konst känner jag mig dock litet främmande för. Ett exempel på detta är denna bild nedan som mer ser ut som ett grabbskämt men är förmodligen provokativt för en del.

Sjöberg Bildbyrå.

Läs hela inlägget »






 

Igår var jag på Gröna Lund för att plåta Miriam Bryant. Det är verkligen en artist som jag gillar. Många av dagens nya artister har en tendens till att låta likriktat men Mariam sticker ut med sin speciella röst och starka utstrålning.

Miriams röst bryter verkligen av mot många andra artister. Den mörka, lite småhesa starka framtoningen till-sammans med en självsäker och avslappnad scennärvaro gör henne till en mycket intressant artist med egen framtoning. 

Jag är inte speciellt insatt, eller ens intresserad, av alla nya artister som kommit fram genom Idol och andra talangtävlingar. Mariam Bryant fick jag dock upp ögonen för när hon medverkade i "Så mycket bättre".
 

Förra gången Miriam var på Gröna Lund bestod publiken av  600 fans. Två år senare är det stor skillnad med en publik om 13.000. Genombrottet hos svenska folket kom just med Så mycket bättre” i TV4.

Konserten på Gröna Lund inleddes med  ”Finders, keepers” och följdes sedan av en rad av hennes populära låtar.


Hennes version av Serendipity är mycket bättre än när Sven-Bertil Tauba tolkat låten. Vi fick höra en rad av starka låtar och publiken gick verkligen igång med allsång och allt. Intressant var också att höra den ännu osläppta låten Game. Mellan låtarna förde hon en avslappnad dialog med publiken.

Fler bilder hos Sjöberg Bildbyrå.

Läs hela inlägget »















                                                                                                                                                                                                    Helgen inbjöd till flera promenader i det sköna vårvädret. Som jag väntat på vår och sol. Det är inte speciellt skönt att gå ut i gråkallt väder med bitande vindar som det mest varit hittills i år.
Men i lördags var det annorlunda. Från början tänkte jag gå ner genom Stockholm från St. Eriksplan, genom city över Gamla stan till söder och tillbaks över Marieberg. Det blev dock annorlunda, vid Gamla stan var det fullt med poliser och avspärrningar framför slottet för kungens sjuttioårsdag.

Även om jag är en inbiten republikan så stannade jag till för att se en del av evenemanget. Fick en ganska bra position för foton vid Lejonbacken så jag väntade kvar. Av en slump så visade det sig att ett antal fotografer från flera länder tyckte att det var ett bra ställe att stå på.
 



                                                                                                                                                                                                     När väl kungafamiljen kom ut från slottet så var det väl ca. två tusen personer nedanför. Caroline af Ugglas ledde körsången nedanför Lejonbacken. Kungligheterna ställde upp sig på ett ur fotovinkel dumt sätt. Kungen och drottningen stod på högra sidan, i mitten var det ett glapp och tillvänster stod resten.

När jag tittade åt riksdagshuset till såg jag en av polisens prickskyttar på taket.

Jag fick i alla fall till ett femtiotal hyfsade bilder som ett par timmar senare låg i Bulls bildsystem tillgängliga för pressen.
Eftersom det inte blev någon längre promenad på lördagen på grund av detta bestämde jag mig för att på söndagen promenera från Abrahamsberg där min son bor till St. Eriksplan.

Egentligen är det en ganska tråkig väg att gå men jag började reflektera över att även tråkiga miljöer innehåller guldkorn om man bara fokuserar positivt.

Det är ändå så att trots en mycket livlig trafik på Bergslagsvägen så blommar vitsipporna vackert bredvid.

Från Tranebergsbron får man en imponerande vy men det slog mig att det trevligaste verkade vara alla människor som satt och njöt av våren på Solstugan i Fredhäll.

Om man bara lyfter blicken och fångar dagen går det att hitta trevliga och vackra saker över allt. Så passa på och njut av våren, ta en paus i solen med en kopp kaffe och känn att livet är ganska skönt ändå...
 

Läs hela inlägget »

Respekt

Respekt för livet, naturen, havet och personer som betytt något extra.  Bilden på Gandhi är från Wikipedia. Respekt för livet, naturen, havet och personer som betytt något extra. Bilden på Gandhi är från Wikipedia.

Jag tänkte återknyta lite till mitt första blogginlägg om generationsskillnader. Kom att tänka på ordet ”respekt” som verkar ha fått en något annorlunda betydelse för den yngre generationen än den äldre.

För oss något äldre handlar det mycket om aktning eller vördnad för en person, företeelse eller objekt. För många yngre kan man i ordet respekt också lägga in synonymerna rädsla, auktoritet och fruktan. Visserligen kan man känna ”respekt för havet” med innebörden att det kan vara farligt och att man ska vara försiktig på sjön. I gängmiljöer och bland kriminella handlar ordet respekt mycket om att man ska sprida fruktan och visa makt. Denna nya respekt som innebär att sprida fruktan och hot är något som jag har mycket svårt för.

Personligen tycker jag att respekt handlar mer om att man kan hysa respekt för någon som gör något bra, extraordinärt eller riskerar något för att åstadkomma något gott. Om man behandlar sin omgivning på ett positivt sätt som får dem att må bra så förtjänar man vardagsrespekt. Sedan har vi de som på något vi utför en hjältebragd, räddar någon eller bara ställer upp i en svår situation. Det förtjänar också stor respekt.

Respekt kan också vara att när man står vid pyramiderna i Egypten, Agamemnons ruiner i Mykene eller liknande och känner respekt för historien och de personer som skapat den. Stora personer i historien är lätt att respektera, som Da Vinci, Kopernikus, Alfred Nobel och andra som i sina specialområden utfört saker som förändrat historien. Det gäller inte bara vetenskap utan också rent moraliskt som Gandhi, Moder Teresa, Mandela, Martin Luther King med fler.

Sedan har vi en annan typ av respekt. Till exempel respekt för naturen. Här handlar det mer om att vara rädd om och försöka bevara något unikt och viktigt.

Jag skulle vilja slå ett slag för att återerövra den traditionella betydelsen av ordet respekt. Gör något bra för andra som får dem satt må bra eller världen något bättre. Stöd någon bra organisation som Rädda barnen, WWF eller något annat som du brinner för!

Läs hela inlägget »
Etiketter: respekt

Jag måste berätta om en fantastisk dag. Den började som vanligt med arbete. Jag hade besök av affärskontakter från Danmark och Holland. Förmiddagen blev till ett långt möte som avslutades på restaurang J  med en trevlig lunch. För den som är intresserad så åt jag en god Rödtunga.

 På grund av min LCHF-diet så blev det bara fisk och ingen potatis. Den här dieten började jag med för två månader sedan och jag har gått ned sju kilo sedan dess. Början till omläggningen och mitt nya liv var ett läkarbesök med alltför många röda markeringar efter mitt blodprov. Förmodligen har man levt för gott alltför länge. Det var dags att göra något radikalt. Återkommer i senare blogginlägg om detta.

Efter lunchen så var jag tillbaks på kontoret och gick igenom e-mails och annat tråkigt som man måste göra när man arbetar. I bakgrunden hörde jag lite klirr. Naturligtvis så insåg jag att något var på gång men finkänsligt nog höll jag mig på mitt rum.

Klockan tre så brakade det löst. Eftersom Pia, en uppskattad kollega fyllde femtio samma dag så var det ju dubbelt firande. Femtio smäller ju högre än sextio så det kändes lite konstigt för mig. Pia är kul, det är förmodligen den mest positiva människa jag känner. Hon inspirerar verkligen med sin glädje och energi.

I alla fall så hamnade vi inför hela företaget med varsitt champagneglas. Det vimlade av snitttar, tårtor, dricka av alla de sorter. Det blev en del känslosamma tal och allt kändes toppen.
Så kom en kollega och sa att vi hade en kund som vi måste fixa en sak för ganska omedelbart. Kände omedelbart en viss stress och ville lösa problemet på en gång. Fick dock höra från min underbara fru att jag skulle lämna kontoret inom tio minuter. Hade ingen aning om vad som väntade mig. Var lite irriterad över att inte kunna fixa problemet omedelbart.

Tvingades åka hem, möta yngsta dottern som skulle passa katterna. Fick order om att packa för ett dygn. Packning har aldrig varit något problem  för mig efter allt resande i tjänsten men frågan var; vad behövs, vart skall jag, behövs pass etc. Det sistnämnda försäkrades jag att det inte behövdes.
Blev lurad ned till tunnelbanan åt nordväst. Var kunde vi vara på väg? Efter ett byte mot centrala Stockholm fick jag vissa misstankar som senare bekräftades – Grand Hotell.

Vi checkade in och fick ett fantastiskt fint rum, eller snarare svit. Ett vardagsrum, sovrum och ett badrum med det största badkar jag sett. Utsikten var rakt mot det kungliga slottet, Eftersom vädret var perfekt med sol så var utsikten magnifik.

Efter en drink från minibaren så gick vi till Operabaren och åt en god middag. Jag gillar Operabaren eftersom de har väldigt god mat som serveras i en avslappnad miljö. Jag är ganska trött på krogar som försöker hela tiden hitta på något nytt och överträffa alla andra. Kvällen avslutades med en drink i Cadierbaren på Grand.

Sov väldigt gott i den bekväma sängen för att på morgonen äta en riktig hotellfrukost med bacon och ägg. Funkar helt OK med nya dieten.  Därefter blev det lite SPA på Grand med bubbelpool, ångbastu och simning. Fantastiskt skönt.

Efter utcheckning och hemfärd packade vi om och åkte till vårt sommarställe på Värmdö.
Sammanfattningsvis ett fantastiskt dygn. Jag är så tacksam mot företaget, alla underbara kollegor men framför allt mot min underbara fru som så perfekt lyckades lura mig och få mig att må så bra.
Tack Marianne!
 
 

Läs hela inlägget »
Bild: NASA Bild: NASA

Idag fyller jag sextio. När jag vaknade på morgonen tänkte jag först att, sextio, det är ju bara en siffra. På jobbet ser man alla som medarbetare och tänker inte så mycket på åldern.

Men så började jag tänka tillbaks och insåg att det väldigt mycket handlar om perspektiv. Jag minns ju båda Kennedymorden, Vietnamkriget, månlandningen, Norrmalmtorgsdramat, terrorvågen med Bader Meinhof och röda brigaderna, morden på Martin Luther King, John Lennon, Palme med flera, Estonia, World Trade Center, Tsunamin och andra stora nyheter genom åren. 

Likaså de olika trenderna i musiken från Beatles och Stones, hårdrocken, punken, discon och så vidare.

Allt detta gör det så uppenbart att perspektiven skiljer sig markant när jag pratar med yngre kollegor. Nämner man Kenta och Stoffe så vet jag ju inte om de tror att jag pratar om ett barnprogram från förr eller något annat. Å andra sidan så kan jag vara vara helt borta när man börjar prata om den eller den i Melodifestivalen eller Lets Dance.

Mycket av värderingar har ändrats under de här åren. De flesta till det bättre. Både samhälle och familjeliv är mer jämnlikt idag. De flesta har bättre ekonomi och högre levnadsstandard idag. Det sista kan man i och för sig ha synpunkter på. Är det fler och mer avancerade tekniska prylar som räknas så är det ju så men är vi lyckligare?

Det som kan oroa är dock det allt hårdare samhällsklimatet med ökad segretation, polarisering och ökat våld. Inte minst har debatten hårdnat och det finns mindre av respekt och avlyssnande.

I stort så tycker jag dock allt blivit bättre. All ny teknik och nya social medier har påverkat och kommer att påverka oss framöver. Man får väl omfamna allt det nya och gilla läget. Det är därför som jag idag drar igång min blogg. Först tänkte jag hitta något passande namn som "Griniga gubben" eller liknande. Det föll dock på att jag inte känner mig speciellt grinig, snarare nyfiken inför det som komma skall.


 

Läs hela inlägget »

Arkiv