Hermanus och hajsafari


I Hermanus tog vi in på fyrstjärniga Baleia de Hermanus Guest Lodge som låg i utkanten av centrala staden. 

Hermanus kallades ursprungligen Hermanuspietersfontein men förkortades eftersom namnet var för långt för posten.


Det är känt för att kapvalarna leker i havet utanför under vintern och våren. Valarna kan ses från klipporna i centrum så tidigt som juni och oftast fram till i början av december. Förr jagades från den närbelägna staden Bettys Bay, men numera skyddas de för att säkerställa överlevnaden av arten.

Även om det inte var säsong när vi var där såg vi några valar som sprutade ute i bukten.
 


Hermanus har en varm sommar med medelhavsklimat.Det mesta regnet faller under vintern och temperaturen ligger runt 25 i februari och 16 i juli. Vinden är oftast stark sydost eller nordost.

Grotto Beach är den största stranden i Hermanus och är också en "blå flagg" strand. Blå flagg stränder uppfyller internationella miljö, säkerhet och förvaltningskriterier.


En spännande utfärd vi gjorde var en vithajssafari. Tidigt på morgonen blev vi hämtade i Hermanus för transport till Gansbaai varifrån båtarna utgår till Dyer Island. Mask och våtdräkt och lätt lunch ingick och inga dykförkunskaper krävdes för att gå ner i hajburen.
 


Hajburen förs ner i vattnet för burdyk. Vithajarna kommer sedan fram till båten. Man använder fiskbeten för att locka till sig hajarna. Hajburen har ett inre galler som man håller i sig med.  Man får inte hålla i det yttre då hajarna kan glida mot det och då skulle händerna förmodligen raspas av både kött och ben.
 


Vithajen är en en delvis varmblodig haj som är anpassad för tempererade vatten. I Sydafrika finns världens mest tillgängliga vithajspopulation. Vithajarna som vi såg vid Dyer Island har utvecklat en jaktteknik som innebär att de i hög fart genom bakhåll angriper sydafrikanska pälssälar. Vithajen förekommer ofta kustnära. Vithajen kan också simma över stora avstånd som över atlanten och forskning visar att vithajar simmar mellan Sydafrika och Australien.
 


Denna hajart kan simma in i vikar och bukter.Den föredrar klippig botten och ses ofta vid vid undervattensrev och liknande områden. Den finns från ytan ner till 1280 meter. Vithajen har ett av de mest utbredda utbrednings-områdena som förekommer hos fiskar, däribland ingår förmåga att vistas i subarktiska och subantarktiska vatten till och med tropikernas varma vatten.

De stora individerna är mer tåliga för förändringar i den omgivande miljön och är mer nomadiska än mindre hajar under tre meter. De mindre hajarna håller sig i varmare vatten och är föga benägna att simma över lika stora avstånd som de större hajarna.  Vithajar stannar sällan kvar vid ett område längre än en dag eller mindre utan snarast ständigt förflyttar sig över områden.
 

Vithajen kan anfalla sina byten i väldiga kraftutfall och hoppa upp ur vattnet flera meter. Troligen kan hopp-beteendet även vara relaterat med hajens sociala natur och fungera som en kommunikationsmetod.

Hoppbeteendet uppträder vid områden där djupet är stort, omkring 80 meter. Vid större djup kan hajen accelerera ifrån botten och nå med en full kroppslängd eller till och med längre upp ovan vattenytan under angreppsmomentet.   

Väl vid ytan kan vithajen förfölja sitt byte livligt med flera hopp ifrån ytvattnet och troligen accelerera ifrån ett 10-tal meter längre ner likt en torped. Sjölejonet kan då i viga hopp undvika vithajen i de mest otaliga sätt. Sjölejon kan hoppa baklänges flera meter upp ur vattnet tätt följd av vithajens dödande käftar. Sjölejonens fördel är den av deras vighet överstiger vithajen. Hajen måste överraska sitt byte för att överlista det. Därför tenderar bakhållsangrepp nästan alltid förefalla som den mest framgångsrika jaktmetoden vithajen väljer.

Vithajen kan bli upp till sex och en halv meter. Honorna blir alltid störst. Vithajen kan bli upp mot 25-30år.

Den primära födan består av benfiskar och broskfiskar samt marina däggdjur. Sekundärt förekommer marina fåglar, bläckfiskar och kräftdjur tillsammans med marina reptiler. Ibland kan även musslor eller sjöstjärnor ingå i dieten.
 


De marina däggdjuren utgör en viktig del av vithajens föda utanför Sydafrika. Sälar, sjölejon och sjöelefanter angrips av vithaj. Sjölejon utgör en viktig del för vissa delar av vithajens utbredningsområde. Utanför Sydafrika, Australien samt USA:s västkust, Kalifornien förekommer intensiv jakt på sjölejon.

Vid Sydafrikas kust återfinnes troligen det högsta individantalet vithaj i världen. Utanför Kapstaden finns Dyer Island och Seal Island vilka båda har sjölejonkolonier. Området omkring Godahoppsudden utgöt världens största chans till att få se vithaj.
 

Tillbaka i Hermanus blev det sedan promenad, drink och middag innan vi dagen efter skulle påbörja färden tillbakts till Kapstaden.

Tillbaks till Kapstaden...